Svensk ordbok 2009, webbversion

fö`resätta sig verb föresatte föresatt, pres. föresätter före|­sätt·er●äv. lös förb., sesätta sig före ha som bestämd av­sikt att göra ngt, vanligen ngt svårt komm.han har föresatt sig att sluta rökaföresätta sig att+V/SATSsedan 1542av ty. sich vorsetzen med samma betydelse Subst.:vbid1-891368föresättande, vbid2-891368föresättning; föresats